Kanske bär jag för mycket gråt i mitt hjärta
sådan gråt som inte kan lindras helt
trots den värme och kärlek som du mig ger
kanske bär jag så mycket sorg och sån smärta
att den förblindar det innerligt vackra vi har
som jag faktiskt ändå till fullo ju ser

Kanske borde jag sörjt färdigt för att jag och du
skulle haft större chans att lyckas
jag är ännu rätt trasig, blir jag någonsin hel?
vill ju älska dig innerligt här och just nu
och det gör jag, det vet jag, det känner jag
varför känns det då som det fattas en del?

Jag har älskat och mist, kanske gör det mig rädd
är det därför som hjärtat mitt gråter så här?
morgondagen den vet vi än ingenting om
gråter tårar på kudden i nattkylig bädd
vaknar redan när gryningen randas
med en smärta som gräver sig så djupt inom

Men där finns också något som gör mig helt klar
över livet som bjuder mig kärlek igen
och om tårar som också kan lindra
det är en känsla så stark om den tid jag har kvar
plötsligt vet jag att livet som tar och som ger
vill att kärlekens stjärna ska tindra

Inget är riktigt säkert på de stigar vi går
men det lättar att hålla min hand i just din
att få följas tillsammans i livet
känna lågorna brinna i den värld som är vår
dela glädjen och sorgen, känna att vi är ett
men aldrig någonsin ta det för givet


*TACK Christer*