Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En självplågares bekännelser


Knivrummet

Jag har många rum
Vissa är låsta med tunga kedjor
Vissa är öppna och doftar av äppelpaj

Varsågod och stig in i knivrummet
Ingen äppelpaj här tyvärr

Ett stickande kallt lysrör sprider sitt ljus från taket
På den blöta betongen domnar fötterna
Samtliga fyra väggar är fyllda med knivar

Hit går jag ibland
Jag vet att det är dumt

Men jag måste få känna något starkt
Jag måste få känna blodet pumpa

Som när ni alla skrattade åt mig i kapprummet
Jag var liten då
Som när jag hittade det där brevet
Jag var bedragen då
Som när du sa att du aldrig kände nåt för mig
Jag var lurad då

Jag väljer en kniv och sätter mig ner
Som vanligt träffar den precis rätt

Och jag minns
Precis hur ont det gjorde






Fri vers av MarsKatten
Läst 231 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-04-04 20:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

MarsKatten