Lårbenshals,
jag knäcker dig
som en kycklingvinge
och sköljer ner dig
med en klunk
rioja

Det är
något ruttet
i mitt inre
och jag skulle önska att du inte
talade
med mullrande
bastoner

Jag peppar
mig själv
och förnekar situationen
med hjälp av immodium och
avslagen coca cola

Mina kinder blir blekare och blekare
det är svårsmält det här
det är som sandpapper
i hemorojdhelvetet,
kasta aldrig sten i glashus
kasta inte glashus
på blödarsjuka fiender
dom är inte värda att
sitta i fängelse för

Något är ruttet i mitt
inre
något måste ut
fortsättningen är vidrig
och därför är
dikten
slut