Häromdagen var jag på väg från ett möte
med kvinnofolk som för en kamp
som inte är en kamp
Den kan beskrivas som en maktutjämning
ett tillbakatagande och givmilt givande.
Den kan beskrivas som alla i hela världen
stod på endast ett ben
Det andra benet har de bundit upp
och denna sjuka bondagelek har pågått
så länge att det inte längre är en fetish
Det kan beskrivas som en saknad
och att sätta ord på saknaden är en konst
men vem lyssnar egentligen på konstnärer
som skapar stora vackra lögner
Jag tänker då inte på lögner som vi alla tror på
Lögner som vi gärna sprider vidare
för att ingen vill vara den enda som är lurad
Så ställ upp i körslaget
På med luvan och ögonbindeln
Sluta se och lyssna rent!
Det är i smutsen som sanningen finns
Men den som söker den
blir smittad
av smutsen
som ingen vill kännas vid.
Så jag minns mannekängdockorna
som jag såg på Götgatan häromdagen
de som grät färglösa tårar
Eller såg det bara ut så?
När de stod där tillsammans
Tillsammans men ensamma
Stoltheten bär upp hållningen
Förförelsen i bysten
Så lockar de till slit och släng
med schifferblanka ögon
och tårar, de hör till
Men kläderna är fina
Dock sitter jeansen lite fult
och linnet har gått ur modet
Då mitt i min betraktelse hör jag en röst ljuda
Det är ok att vara objekt ibland
det kan jag faktiskt gilla
Men att att alltid endast vara objekt
shhhhh gumman lilla
Hon tystas av en vag bekant
en docka som står nära
Du är en kvinna nu mitt barn
bette dig som en kvinna
Att vara betraktad är en dygd
Det är en konst att finna
sin egen väg att vandra fritt
som tjej, som mor som härskarinna
Dock får du aldrig glömma mig
din mor och dina systrar
Tillsammans bygger vi vår värld
av höga tåruppfyllda murar

Men jag som man, jag förblir tyst
och det blir plötsligt jättesvårt
För att tala utan att lyssna är att tala med övertygelse
Men är inte det i sig en styggelse?
Att övertyga nån som inte lyssnar
är alldeles för jävla lätt om det som sägs
är redan sagt och finns i tankarna hos de
som läser dagens metro
Bokstäverna som bildar ord
och ord som bildar meningar
Men att meningar ska bilda tankar
det är ett skämt av rang
En styggelse jag övertygad om
Den lever i strukturen
För orden som jag talar med
placeras i min mun
Men hysch de säger
Tyst med dig
Så får man inte tänka
Jag tål sånt inte, jag går igång
Med armar börjar ssssstop

Ty deras läppar rör sig ej
och orden, de är tysta

Så endast lungornas funktion
får luften att vibrera
Men snälla fatta, jag hör ord
Jag hör de i mitt huvud
så diskussionen som jag för
den är rent av personlig
Den bygger på min värld
min smuts, mitt liv och mina tankar
Så kampen som inte är en kamp
Dess offer är mina tankar.