Jag har fått nog. Du har bränt mig... med dina ord.
Jag borde nog städa mitt rum, men det känns trångt, liksom klaustrofobiskt.
Du får mig att spy, ut över hela golvet.
Städningen kommer aldrig bli klar.
Människans dumhet är du, ditt riktiga namn har jag glömt.

Frågan är vad jag ska hitta på?
Att mörda dig vore förhastat,
att låta dig leva vore dumt.

Nämen hoppsan! Jag slant.
Din hjärnsubstans flyter ut över golvet.
Jag lär mig aldrig att det är dumt att mörda.
Jag borde nog sluta nu.