Att färdas genom detta landskap
skaver på min längtan

Här andas allting enslighet
Här vandrar döda nattetid

Dessa låga träd och buskar
syns mig utspridda på måfå
av godtycklighetens hand

Ett vemod och en saknad fyller mig
till brädden där jag vandrar

Jag saknar dig min kära
Må ödet ge dig saknad efter mig

Jag famnas av en stilla mättnad
som lämnar mer än hungern outsagd
Min outsagda saknad efter dig