Dimman
sveper bort
jag nådde det tillfälliga målet
även om första veckan var svår.

Jag är inte grön
beundrar det vilja, önskar för båda
efterlängtad och fruktad dag.

Sjunger på välkänd refräng som spelas på min radio
en ringsignal.
sorgedansen, vårvinter i norr och söder.

Nerven i tinningen
avslöjar mig alltid
jag sprängs i luften.

Mina naglar kan vara röda
som häxans
som den synliga eldslågan
men jag ler.

Gåvan
jag ger i att våga ibland
bryter näsan, då pratar man konstigt
men ser alltid.

Blir fortfarande exalterad
hoppar upp och ner.
jag vill framåt och jag vet att det kräver
vet att jag kommer be mig själv att vända
jag kommer ändå fortsätta
för sån är jag.