Årstiders slut, gör mig alltid melankolisk. Men när nästa årstid väl börjat brukar man vänja sig. Det är just början av slutet som känns tungt, ännu en tid som gått. Gått så snabbt. Från värmen till kylan. Det är ett stort steg. Man vill inte bli kall igen, men det går inte att undvika. Men jag gillar ändå alla årstider, var och en har sin egen charm. Om det är kallt ute, kan man värme sig inne. Om det är varmt ute, går man ut. Jag kommer bara att känna mig så isolerad under vintern. Man längtar mest tills att det går över. Men på nåt sätt ska jag väl klara även detta.