Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Horisonten

Hon stod där och log och tittade på horisonten
en solig lördag en höst.
Vad tänkte hon på när hon lyssnade på vinden?
Vad såg hon i sitt inre just då?

Var det hit som hon skulle,
vart skulle hon gå,
frågade vinden som en viskning
och rörde hennes hår.

Horisonten, oändlig, den gav inga svar
mer än de som hon redan visste.
Så hon vände sig om
med en målmedveten blick
mot en framtid hon alltid levt för.




Fri vers av Han i Hörnet
Läst 348 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-10-18 20:05



Bookmark and Share


    ej medlem längre
sinnligt och mystifiserat.. vackerbild..
2011-10-18
  > Nästa text
< Föregående

Han i Hörnet
Han i Hörnet