Jag vet att jag aldrig kan få träffa dig.

Men jag har sett dig. Jag har varit i samma rum som du, mindre än 5 meter i från dig. Du stod och sjöng. Du hoppade fram och till baka. Du var så vacker. Du var allt jag trodde att du skulle vara.

Men jag kunde inte greppa det hela. Jag trodde inte att det var sannt.

Jag kunde inte förstå att det var sannt.

Men jag förstår det hela nu. Det vackra i den situationen. Att få se dig. Du som räddat mitt liv. Och du fanns på riktigt. Jag såg dig le. Och det var det bästa som någonsin hänt mig.