Du tog färger från vinden,
satte dem på kinden.

Du behövde intet säga, intet göra
- intet kräva, intet röra.

Luften den gav sin svepande dans
- vattnet släppte sin skimrande glans.

Elden skänkte sin sprakande glöd
- jorden gav dig allt liv och all död.

Självaste solen gav en stund
- till dig en stråle från himlens höga rund.

Du dansade och sjöng i eufori,
du sprakade och skimrade

Tills allt var förbi.

Krafterna du lånat släpptes ut med ett skratt,
men för ett ögonblick kände du jordens, himlens

Och livets dolda skatt.