Hon som går rakryggad i korridorerna, med sitt blonda hår och sina svarta kängor.
Hon som obekymrat ignorerar de nyfikna blickarna, hon ler inte, hennes blick flackar inte.
Hon som räcker upp handen i klassrummet trots att hon kanske har fel.
Hon som sitter hemma och skriver dikter när hennes vänner studerar inför nästa fysikprov.
Hon som redan vet vad hon vill ägna sitt liv till och tror på att hon kan förändra världen.
Hon som varken gråter åt romantiska komedier eller tragedier.
Hon som dansar trots att folk ser på, till låtar ingen annan tycker om.
Hon som fortfarande sover med gosedjur och skrattar högst av alla åt sina egna skämt.
Hon som värderar integritet och får alla att tystna när hon pratar.
Hon som får uppmärksamhet av alla män men inte verkar bry sig.

Hon kommer aldrig tillhöra någon.
Hon kommer alltid bryta mönster.
Hon kommer aldrig acceptera att det här handlar om henne.
För hon låter aldrig någon tala om för henne vem hon är eller vem hon borde vara.