Om du går blir sol till vatten,
om du lämnar mig,
om du lämnar mig.
Om du går så slutar tiden finnas till.
Om du går blir dagen natten,
om du lämnar mig,
om du lämnar mig.
Om du går så rämnas allt så det blir still.

Jag vill att du ska stanna,
men vågar inte be.
Jag vill att du ska stanna
alltid kvar.

Om du går finns inga tårar,
om du lämnar mig,
om du lämnar mig.
Om du går så finns "att känna" inte mer.
Om du går blir inga vårar,
om du lämnar mig
om du lämnar mig.
Jag till intetlandets grånad mig beger.

Jag vill att du ska stanna,
men vågar inte be.
Jag vill att du ska stanna
alltid kvar.

Om du går blir töcknets timma,
om du lämnar mig
om du lämnar mig,
att oändlighet förirra mig ikring.
Labyrinten som i dimma,
om du lämnar mig,
Om du lämnar mig,
där jag inte längre önskar någonting

Jag vill att du ska stanna,
men vågar inte be.
Jag vill att du ska stanna
alltid kvar.
Jag vet det nya sanna
som jag önskar jag kan ge,
åter som det förrut sanna
alltid var.