Jag är en ömkling som förlorat min rätt. Min tron gick förlorad, jag kastades omkull, när jag tvingades buga för en fallen släkt! Åh grymma öde hur är detta rätt?
Jag var kär i en gudinna med gyllene hår. Blond och grann, Vis och sann, Sophia hennes namn!
Men Herren ville ha henne för sig själv, avundsjukan närdes och hon valde honom framför mig.
Tyrannen vann!
Men Sophia fann snart, att Herrens famn inte var varm, så hon försökte fly från trädgården. . . I form av en orm fann hon en vänlig kvinnas hand. Kvinnans namn var Eva. . . Eva och Adam. . . Herrens nya hobby projekt. . .
Där försökte hon hjälpa mänskligheten ut från slaveriet, ge gem visdomen: Kunskapen om gott och ont!
Men Gud, han upptäckte allt, och bannlyste sin älskare. . . Förbannade henne med hemska ord.
Det var då jag fick nog och gjorde mitt uppror. . . Jag lyckades få med mig en tredjedel av Hans änglar med mig! Jag kände hämndens sötma på mina läppar, när jag anföll med mitt flammande svärd! Men ack, Herren var mäktig, och hans tjänare Ärkeängeln Mikael likaså.
De besegrade mig och de Änglar jag övertygat, och bannlyste mig till en avskyvärd plats. Helvetet. Där skulle jag ruttna. Hade jag någonsin ett val? Nej.
Men jag säger stolt: Bättre att härska i Helvetet, än att tjäna i Himmelriket!
Jag började njuta av min roll som sabotör.
Inom loppet av några generationer hade jag Jorden så full av ondska och synd att Gud bestämde sig för att utrota hela mänskligheten i en stor flod. SWOOOSCH! Utom en enda liten ynka familj. . .

Mina damer och Herrar, Jag är ett svart får! Jag är det Svarta Lejonet! Den Kravlande Spindeln, Den Väsande Ormen! Och det var Han som gjorde mig sådan.
Har ni aldrig tänkt på det, ni arma dårar? Har ni aldrig tänkt på att Gud är Allsmäktig, Allsvetande och Evig?
Har ni aldrig tänkt på att hela det här kaoset och eländet kanske ingick i Hans plan ända från början?
Har det aldrig korsat era tankar? Skratta ni. . . Men om natten, då ska tvivlet gnaga i era hjärtan!


Jag är en förlorad Ängel i Kärlekens Spel
En fallen varelse av Skuggan
Och hur jag önskar hur kärleken var min
För att göra mig hel

Komma tillbaks till Himmelriket
Till Staden av Guld!
Men bannlyst jag är, till
Helvetets eld!
Bannlyst jag är, till
Hatets Värld!

Det finns en röst som aldrig tystnar
En vrede som aldrig stillas
En hunger som aldrig mättas
Den är min, Den är min!
Hör min refräng!


Res er upp!
Gör ert val!
Djävul eller Gud?
Tiden är Här!
För Kråkan att ge sig iväg!


Så du är en Guds liten Ängel?
Med blont och vackert hår!
Fångad och bunden till sängen. . .
En slav i Hans håg!


Och du kallar allt gudomligt, när du vandrar genom Trädens Gård?
Så vackert allting är!
Blind för det fula och förödande
Vandrar du på!
Du vill inte se att Världen dör!


Åh nej!


När landet bränts och plundrats,
Har jag kraschat ner från skyn!
För att bränna och döda!
För att ligga på lur!

Jag är den som frestar de svaga, för att pressa er över avgrunden!
För att locka er till synd.
Ni ger upp!
Heligheten faller samman!


Res er upp!
Gör ert val!
Djävul eller Gud?
Tiden är Här!
För Kråkan att ge sig iväg!

Åh jag är Satan! Jag är Maran! Förändraren och faran!
Revolutionernas fader, kaos och anarki!
Den som alltid trotsar, tvång och tyranni!


Svarta lejonet är på jakt!
För att finna sin skatt!
I form av din själ
Som han tar med sig ner till sin värld!

Djävulen har tagit en ung jungfru till sin säng
Att förhäxa med lögnernas språk
Han slickar henne ren
Han slickar henne våt!
En viskning en månes natt
Djävulen spelar för evigt sina spratt!


Pentration av ett förvridet sinne!
Djävulen är här för att förhäxa ditt minne!
Låt er förblindas, arma får!
Av den som tar och aldrig får!


Kom till mig, kom till mig!
Ni kan väl ej förneka
Att synden lockar er?
Smaka och känn
Det som lockar och bränns!
De förbjudna av frukter
Känn dess lukter!

Aldrig fel att njuta. . . Kom. . .


Res er upp!
Gör ert val!
Djävul eller Gud?
Tiden är Här!
För Kråkan att ge sig iväg!

Följ min väg, kära barn. . .