Jag vill täcka över alla speglar
Krossa glaset och försöka tro att jag duger
Precis som jag är
Det är svårt
När nattens skuggor tornar upp sig som högst
I fosterställning under täcket
Knytnävsslagen kommer innifrån
Och jag kippar efter luft mellan slagen
Försöker tänka på fågelsång
Ljusa gryningar
Vännernas skratt
För att skydda mig
Värja mig mot allt det som gör ont
För slagen syns inte utanpå men känns inuti
Stora hål
Det enda jag önskar är att få höra hans röst säga att jag har fel
Att jag duger precis som jag är