Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
När jag skriver det här, med en aning tveksamhet motsäger jag allt jag står för. Men jag är rädd för att åldras, och senare dö trots att jag bara är 17 år.. Jag minns som ett litet barn att jag började gråta bara vid tanken, det finns inget som skrämmer


The End.

Ibland undrar jag,
hur mitt liv ser ut om 10 år.

Har jag nått mina mål,
har jag uppfyllt mina drömmar?
Kommer jag möta någon som betyder allt?
Kommer jag bilda en familj?

Lever jag ens?
Vem vet.

Men det skrämmer mig..
Jag blir livrädd..
Livet är alldeles för kort.
Jag vet..

Det känns så svårt att åldras så snabbt, fast jag inte har någon anledning.

Inget som betyder något,
Ingen som kommer sakna mig när mitt liv tar slut
Ingen som bryr sig..

Varför lever man?
Varför.
Man kommer ju ändå dö..


Fri vers (Spoken word/Slam) av JenniferOlsson
Läst 261 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-07-16 02:00



Bookmark and Share

  Peter Stjerngrim VIP
Finns ett amerikanskt uttryck som lyder fritt översatt
- Livet är en sexuellt överförd sjukdom med 100 procentig dödlig utgång ...

Ett annat är
- Vi vet att vi föds och sen dör ...

Av båda dessa talessätt
följer eller borde följa insikten om
att livet i sig inte blir vare sig bättre eller sämre, mer eller mindre innhållsrikt, meningsfullt etc än vad vi själva gör det till ...

Själv har jag efter min cancer kommit till insikt om att det handlar om att ta vara på varje liten stund av relativ friskhet och fylla den med det som är allra mest väsentligt livet så att det får verkligt innehåll och mening!
2014-02-12
  > Nästa text
< Föregående

JenniferOlsson
JenniferOlsson