Obama slår på mitt huvud
Stolt, Som om det vore en paradtrumma
Hans heta ansikes svett droppar på mej
som smälthat på På fabriksgolvet
Jag blir golvad av honom
Golvad galvad galvaniserad
Metallmänn är det han vill ha
Som roboten i terminator

Det är det minsta man kan begära
Tänker hatet i hans svarta hjärna
Jag skriver medvetet "svarta" för att provocera
För att han inte kan gömma svarthet bakom svarthet
Precis Som ungmön inte kan gömma sej för draken
Och draken inte kan stoppa st michael från att dräpa honom

Och det här är ändå en av mina bättre dar
Jodå! kanske den bästa på länge
För fram till i går bodde jag i hans trumma.
Mitt hjärta bankade i takt med hans slag
Mina hjärnfibrer strömlinjeformade av dess övertygelse

Ååååh det är skönt att vakna upp
I Rummet utanför trumman,
det är så mångfaldigt ljust och skönaste tyst
Och stora fönster vätter in från en stor vårgrön trädgård.
Det är så vackert, för att det bara,, är....
Och Det är stort,
för en, som bott i en trumma.

Under hela tiden jag bodde i trumman trotsade jag den
Jag försökte inreda den för att bli så vacker som möjligt
Men den rymde ingenting av mej
Jag jobbade hårt för tycka den var vacker inuti
Men det var inte positivitet, utan ren förträngning
Och Utanför stod regnet och jag och grät ikapp

Nu är jag tom på mening
Jag är tom på ord
Jag har inga ord kvar , men jag är inte klar
Måste lägga dövörat till, mot hjärnan
Och göra mitt uppdrag och ge mina läsare en lektion
Lyssna på hjärtat!
Jag lägger örat mot marken och lyssnar
Tick tack , tick tack, tick...

...tack.