jag sitter på flodbanken
Tibern mörk och skitig

ena skon sitter löst
ölen ljus men varm

jag ser under ytan
i strömmen
en skatt flyta förbi
låst i en kista
sjunkande

det är du som älskar mig

kunde jag nånsin öppna den
vad offrar jag om jag hoppar
offrar jag något
och vinner

dom gastar att du får aldrig öppnas
och du sjunger med
eller om du mimar

dom äter för dyr gelato bakom min rygg

jag andas in

och gruset skär in i mina händer