Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ögonstöld

Wow hon är... Snygg,
Eller snarare...
Eller!?
Det är något...
Hon stjäl mitt öga!
Hon vet det inte?
Vet inte,
vad hon gör!
Hon bara är...
en primadonna?
en förförerska?
Sig själv!
En vilsen eldfluga -
Skälvande, vacker, ovetandes,
Ett ljus i andras liv.
Orginell?
Eller bara egen?
Hon klädde min kropp!!!
Jag var liten,
hon stor.
Ett hopp,
Om tro!
Stungen av din gadd;
en smak,
i min mun -
syrligt.. champagne?
Inte alls
trött,
eller fadd.
Något nytt!
Något okänt!
En Geopard
Så vacker!
Så skör!
Så farlig,
med integritet som berör.
Jag fångade ditt öga
Du försvann?
Du kom!
Borta?
Här?
Dina hårtesar -
jag är kär!
En schimär,
bygger min mentala här!
Jag fattar mitt mod,
jag skenar i hord,
Jag blåser fanfar!!!
En ovan hand,
en känsla som förnimmer,
- svider,
där hjärtat skar.
Ett ärr!
Du - min babar
Du - min barbar
Du och jag
- och några barn.
Utan din far...
du vandrade,
trevandes!
Du fick min far.
Du fick min mor.
Du blev en bror,
kanske inte alltid,
men med kärlek av jord,
vi sådde vår säd,
och klädde oss,
i lättjans pläd
- där den pampiga pionen bestod.
En ensam flicka,
på livets perongen,
attityder som haglar...
en van jargong.
Spring,
fånga mitt hjärta,
innan det seglar förbi!
I min kärlek,
existerar,
inget korkat vin.
En lemur, en hyena... en koala!?
Högtravande,
glad,
bortom tristessens dvala.
Vi fann en plats,
en trygghetens kravatt
En del av nuet,
en tidens spricka!
Ett guldhjärta,
i min tomma ficka!
Domderar, förtrollar, bekräftar
- det oktobertrötta biet.
Du förgyller mitt liv
- då, nu och i all framtid!




Fri vers av Georg Möller
Läst 154 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-09-10 17:06



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Georg Möller
Georg Möller