Hemmet ligger lite så där för sig själv.

Undrar om det är meningen?

Jag brukar fundera på om man tänker på miljön

där man bygger ett hem.

Jag tror inte att de alltid gör det.

En gång så var på psyk.

Det var första gången.

och den låg bredvid en kyrkogård.

Hur tänkte de då?

Behandlingshemmet ligger beläget i en fin natur.

Men det är långt till det lilla samhället.

Är det bra att det är lugnt?

Eller vill de liksom stänga ute ens förmåga

att vara fri?

Att kunna vandra in till affärer utan att vara beroende

av deras bil?

Jag funderar på deras tankar.

Undrar om de tänker alls?

Jag är kluven till vad jag tycker.

Är jag trygg i lugnet eller bara instängd,

trots att instängdheten består av för mycket utrymme

men ändå utanför stan?

Hur människor med lika mycket makt som Gud,

människor som avgör en annan individs liv,

hur de tänker när de skapar en plats för oss,

är för mig mitt livs största gåta.