Dussintavlan faller på plats. Stroke!
En plats, ett brustet liv
- en stagnerad själ, blid.
Att bada med höstens färg,
att dansa ur jordmån och eroderat berg.
En plats att dö för, oktober.
Bladens dialog innan de släpper taget.
Grenens ångest innan seperationen.
Trädets ensamma tanke i väntan på första skottet.
En stark, en kuvad känsla att dyka i.
Ett tjärn, en göl att förblöda i öppna sår.
Ditt liv att bära på slitstark bår
Ett hopp susar bland lerklädda löv
Sakta förmultnar livet,
och välkomnar det nya.