Vi for igenom tunnlar
under jorden.

Morgondagen var en svala
i himlen.

Liven gick som en böljande våg
igenom evigheterna.

Aldrig släppte andarna
greppet om materien.

Clownen hypnotiserade mej
in i dimmorna.

Vi kysstes på bron
i höstvinden och

drunknade i isvakar,
när ingen såg.

Ormens gula ögon spelade
i varenda vrå.

Man lämnade världar, nötta
chiffonjéer med halvskrivna

dagböcker och rena
underkläder i.

Marino körde huvudet i
muren och Isabella

satt i slummen och
virkade på överkast.

Jag gick ner många kilo,
när min stjärna slocknat.

Korsen glimmade i fjärran,
tideräkningarna passerade.

Stank av persikoparfym
dröjde sej kvar i små kamrar.

Malin låg med langaren
och fick AIDS.

Mormödrar stack händerna
i bävermuffar om vintern.

Själarna vandrade likt
miljonhövdade spermieflöden.

Skratten dansade runt Emilia -
som fladdrande spöken.

Cirklar av ljus förde oss
tillbaka till födelser.