Livet bjuder inte
blott på vackert väder.
Det är kall vinter.-
Men i motvinden jag ler.

Bistra, mulna miner
omkring mej jag ser.
Och korta stubiner.
Men i motvinden jag ler.

Finner att jag är rätt trängd.
(Har trampat i en del klavér!)
Och, porten till Eden är stängd.
Men i motvinden jag ler.

Ens mänskliga situation
osäkras mer och mer.
Skarp, hörs varningens ton.
Men i motvinden jag ler.

Såsmåningom skall man förgås.
Det hjälper ej att man ber.
I nacken hörs vargarnas flås.
Men i motvinden jag ler.

Jag springer allt vad jag förmår.
Draget kring öronen smärta ger.
Men snart min Älskade jag möta får!
Så, - i motvinden jag ler!