Mitt i cirkeln
böjer jag mig inför det oundvikliga
slagen till marken
naken

jag fryser i mitten av mig själv
domnar av
ljuger

går vidare
liksom obemärkt
I cirkelns mitt

oförstående
inför det faktum
att ensamheten
är oundviklig

faller handlöst
när ingen ser
djupare i den avgrund
som skapats av
ett sjukligt tillstånd

Utanför är inte samma som
innanför