Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ensam kvar



Hur,
skall jag ta mej
ur denna fälla?!

Alla gravar är svarta;
Påfågelns fjädrar
skimrar
i grönt.

Lockelsen
uppifrån Berget,
dit du vandrade,
suger i nerver
och hårsäckar

Min brudklänning
är tung
och svart
av allt
kvalsterbajs!

Mascarasvärtade tårar
rinner utför en flickas
kind i teven.
(Jag borde gråtit -
på din begravning. Men, -
tårarna var slut, just då!)

FINNS du än, - någonstans...?

Jag är ensam kvar.







Fri vers (Fri form) av Marianne Räf
Läst 326 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-12-11 07:00



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf