svika dem som ser upp till oss

är tidens melodi

strunta blankt i förtroenden

så blir man verkligt fri

kyssa handen som föder en

ja, den och endast den

slicka uppåt så göder den

den egna plånboken

egots framfart är hänsynslös

och kainsmärket skiner

allting annat är utsiktslöst

och enbart för kretiner

när begreppen har urholkats

kan tomheten få leka

huvudsaken att stjärnorna

får strutta runt och leka

idealen är skrinlagda

de hindrar ambitionen

tébjudningen är skönare

än revolutionen

allt är skräddarsytt så att det

kan främja egoismen

myten vidmakthålls - leve den!

och leve materialismen!

LARZ GUSTAFSSON     15/1 2013