Vintern kramar
redan tummarna.
Bårarna bäres
genom korridorerna
och fåglarna
böjer sina näbbar
mot marken.

Toner ur
hans kavajuppslag
trycker lätt
mot mina örsnibbars
innersidor.
Jag kanske borde
kamma mig...?

Vännerna ler
bakom svarta
kvistar i stora
gröna emaljkrukor
på borden ini
rökrummen, medan
tiden passerar.