En rutig duk
överfullt askfat,
en symmetri
i bordets kaos.

Ett ensamt ljus
som sakta dör ut,
bland brödsmulor
befolkar din plats.

Ett tomt kuvert
en gles tillvaro,
en naken stol
utan kropp och själ.

Skvätten av vin
en oxidering,
lämnar ett spår
av barocka drag.

Att stirra stinnt
patinerad rygg
Hat i ditt bröst
ögonen vrider.

Ett brutalt fall
din själs sista löv
Ett hjärtas skalv,
ett naket skelett.

Efter en suck
sväljer du din mat.
Vardagstristess -
telefonsignal.

Flinka fingrar
snurrar en gaffel,
gapar stort - varmt.
Gomvärken beror.

Reflekterar
över solkig duk ,
en kvällscharad
försvinner ur tid.

Med en tom blick
handbetraktelse.
Ur livets lögn
Bordsbensflagor dör.

Paret pratar
ensam i ett hörn,
från annan stad
en död blick målar.

Alpackaarm,
Addidasränder,
Sädeslagbo -
rottingförgrening.

Ett gammalt korn,
bakteriestad.
Tystnad - pinsamt,
telefon ringer.

I annat hörn,
en storskrävlare.
Dollarförtret
affärsman lyssnar.

Håller sin skarf
en fåfäng estet.
Äter bolognese
utan parmesan.

Ålderssadeln -
grått hår bländar.
Stubbig skalle
blottar mannens skal.

Matförflyttning
med knycklad servette
följer iris,
ögonlock tunga.

Trötthetstecken - kaffe!
Skedens krav halkar.
Tack för maten
- Notan, tack!