Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
tillägnat till dig, älskade-hatade ångest.


min vän ågest.

kroppen skakar, ögonen är alldeles svullna och ansiktet
är rödflammit, stissiga fingrar och en brännande känsla i halsen,
jag har begravt dig så många gånger men endå hittar du tillbaka
jag har stängt av din röst men endå överröstar du mig
jag har sprungit ifrån men du kommer alltid ikapp
så många nyanser jag lyckats sudda ut men endå lyser
ångesten med sin skugga bakom mig, du kommer alltid tillbaka.
Var gång jag tror att jag besegrat dig så tenderar du att dyka upp
så många fighter jag vunnit men endå lyckas du alltid vinna i slutändan
ingen kan förstöra mig som du kan, du är ju en del av mig själv nu
en del av mig själv jag är mindre stolt över
men samtidigt en del jag inte lyckats klara mig utan, du ger mig kontroll
och kontrollen är tillfredställande samtidigt som det skrämmer mig
jag har intalat mig själv och så många andra att vi gjort slut
men var gång det känns lite extra känsloladdat så är du den första
jag tar till, du är drivkraften, och lyckoruset för stunden
men du är också sårbarhet, trasighet och en form av drog
som jag missbrukar flitigt, det är så enkelt att skylla allting på dig
jag undrar om det alltid kommer att vara såhär?
Jag har blivit så stark, jag kan kontrollera situationer mycket bättre nu
men var gång livet går lite för enkelt, lite för smärtfritt
så är det precis som att du kommer för att balansera upp allt
du tillåter mig inte få för mycket av det goda,
så fort allting känns bra så är du där för att döda känslan
var gång samma sak,
& jag förväntar mig inte att någon skall förstå
det har gått mer år än jag orkar räkna och ingen har någonsin förstått
bakom min fasad bor ett svart och ett vitt som hela tiden
slåss emot varandra för att skapa balans,
bakom mina ögonfransar bor en ångest som hela tiden
talar om för mig var jag skal göra, en ångest som blivit en del av mig
en ångest jag alltid har hatat men som jag lärt mig leva med
en ångest som tar sönder mig bit för bit
och all min fokus läggs på att försöka bygga ihop det pussel
som ångesten tagit sönder, all min energi läggs till att försöka vara lycklig.
det är fredag idag och jag ber dig, lämna mig ifred!




Fri vers (Fri form) av Lina Nielsen
Läst 928 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-02-22 18:44



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Jag känner igen mig så mycket att jag inte riktigt vet vad jag ska säga om det. Det är vansinnigt bra skrivet. Det är svårt att sätta ord på vissa känslor, för de mister så lätt styrka om man försöker berätta om dem. Det stora verkar så litet. Du är väldigt duktigt på att sätta ord på det. Det var vackert skrivet. Lycka till elr nåt, kanske man borde skriva. Jag menar, det är ju en strid... att försöka hålla den på avstånd.
Vackert o ärligt skrivet! Hade det inte varit ärligt så hade det inte blivit så "rätt"!
2013-03-20
  > Nästa text
< Föregående

Lina Nielsen
Lina Nielsen