Att tiga är guld, som kräva av skönhet
Jag önskar mig dig, må skönhet lida
Vaka mig ensam eller fri, min vackra Frida

Vid byn min av kunskap och glömska, ska jag dig ej gömma
Då tider av regn och ljus bläddras förbi som en oskriven sida
Gå du ensam mot din värld, önska mig dö, du vackra Frida

Bortom blommor på ängen, med blicken fast mot Frida
Reser jag mig i hopp om mot dig, för mot dig jag ska rida
Rida med vinden för att få dig vackra Frida

Är tiden still eller siden till? Din hud kyls av beröringens känsla
Av skratt och tillgivet ord, får du mitt sinne att vrida
Du tar min hals och färgar mig röd, röd, röd av hatet söta Frida

Av grå himmel och svart sol, reser du dig bland regn vid min döda sida
Fäller en tår, trots ditt mord, och begravs i din tid du avlida
Vid min grav är du mig trogen, dock med mörka tårar min sköna Frida

Trots ditt dåd att lämna mig
Står jag nu galet förälskad i dig
Med handen höjd mån månens ljus
Och dragen från mark till ett nytt hus
Med döda ögon, och fruset hjärta
Förmörkar jag dig att ruttna i min smärta
I evig tid skall jag vila, med dig vid min sida
I evig tid skall vi lida, du och jag, vackra Frida