Du analkande storm,
Du analkande storm som växer i mitt bröst som övertänd sommarstuga,
Du oundvikliga monster som hänsynslöst sliter mina städer och byar i stycken,
Du storm som förvandlar mitt liv till vråte,


Är du inte vacker?



Men man kan bli trött på dig, kära storm,
Man kan bli trött på sömnlösa nätter, kallsvett och kladdiga händer,
Man kan bli trött på att få sina dagar översvämmande, dränkta, bortblåsta,
En blir trött på att gång på gång fall likt en dominobricka,
Falla, av i vinden som är din doft och blixtarna i din blick,




Men du storm, vi säger så här,
Du stannar där du är och jag stannar här,
Så får mina slätter ligga stilla och du kan storma som du vill,
Och jag kan stilla se molntussar flyta förbi,
Nu blir det väl bra?