Kärrekens förtroliga grenar omfamnar himlens blåa hav och välkomnar sina vänner i luftens stora sal. Ett myller av blad som omhuldar stammens många förgreningar. Hans fötter vandrar genom mörka ängar av stenar och jord, ett inferno av lemmar ristade i sav. En majestät med kronor av gnisstrande mull. En pampig major med revärer av guld. Han blickar ut över hjässors konjunktion. En stadig fader med tryggheten som mor - en kärlekens vän, en syster, en bror.