Porslin är du inte gjord av, nej, du är gjord av det vackraste glas som skapelsens hantverkare någonsin blåst liv i. Gjord av glas, som vid första anblicken verkar genomskinligt och sprött, glas som är bräckligt och måste hanteras varsamt för att inte gå i miljontals små skärvor.

Men du är ingen skapelse gjord av glas som splittras nästan vid blotta åtanken av dess existens, nej, och genomskinlig och vit kan du verka, men tar man en närmare titt ser man att du är gjord av glas som rymmer alla färger i ett spektrum och, om man bara ser det från håll, kan anta vilken färg som helst. Och du är en skapelse av glas som är så väl gjort, skapat med sådan noggrannhet, att glaset aldrig spricker, knappt ens repas.

Men en sådan underbar skapelse måste tar omhand av en varsam hand - ges öm vård och för att vara i sin bästa dager. Om ingen håller ytan på glaset ren mattas den av och färgerna bleknar bort. Oaktsamma händer hanterar denna skapelse av glas hur vill, för den går ju aldrig sönder, så det verkar inte finnas någon poäng med att vara varsam. Men den som vårdar dig ömt och och ger dig all den kärlek som du förtjänar, denna person får se en skimrande varelse som tål allt och skänker världen magi - för när solen lyser på det till synes färglösa glaset visar sig regnbågen.

Och skatten vid dess ände är du.