Det faller ner
sköra tankar i
den inre verkstan.
Jag rotar i bråten
och gungar i takt

med Jordens Sång.
Äventyren hopar sig.
Fjärran skyar åser
vår Marknad och
rymden fylles av

flimrande Ljus.
Min Framfart ger
spår
i Materien,- Universums
stoft.

Och, dikten ebbar ut
i en Urminnes Melodi, -
som jag sjöng som Stjärna
över Frankrikes antika
vidder- - - - - - - - - - -.