Rätten till, är en tes, en förhoppning, en modell som väl skall få folk att känna hopp istället för förtvivlan. Men rätten till, finns mera på papperet än i verkligheten. Vill man ha rätt till något, exempelvis arbete eller rättvisa, så får man nog kämpa för den rätten själv eller tillsammans med andra. Att 'alla' har rätt till olika saker som exempelvis arbete, rättvisa, barn eller någonting annat är egentligen mer av en politisk idé och ett slagträ, än att idén skulle vara praktiskt genomförbar. Enda sättet att sätta alla i arbete skulle vara att staten gick in och anställde alla arbetslösa, oavsett om det fanns något för dem att arbeta med eller inte. En del människor tycker att alla som inte har en privat förmögenhet borde kunna uppbära 'medborgarlön', och så kunde de som verkligen vill arbeta göra det. Antingen genom att bli egna företagare och hyra ut sina tjänster, förverkliga realistiska drömmar eller på andra möjliga sätt. Resten kunde shoppa sig till lycka, resa, syssla med idéellt arbete, bli konstnärer, författare et cetera eller bara göra resten av livet till en inre resa.