Jag vågar hålla ett hårt tag om jordens melankoliska yta
När jag förut helt släppte taget och balanserade besvärligt på en tunn lina

Du får livsviljan att otroligt nog existera
För du måste verkligen förstå att jag aldrig någonsin riktigt velat leva innan

Ångesten fortsätter att finnas inuti mig
Men du får den att tappa sin mening

Det vackraste på jorden är att höra dig andas
För då kan jag släppa taget och inse att jag är trygg

(Mitt liv bestod av en ständig jakt
Efter substanser som gav mig kemisk glädje
Då det var den enda glädjen jag kunde känna)

Dessa substanser som fick mig att trycka undan
Den ångesten som höll på att kväva mig med sin taggtråd
(Men som aldrig riktigt löste problemen)

Du är den första
Som har fått taggtråden att totalt tappa sitt fäste och inte bara lätta
När jag kan känna ditt hjärta pulsera
Så tystnar demonerna och förlorar sin makt - du är mitt skydd
Jag har alltid haft en spärr inom mig
Som kväver mina känslor av rädsla
Men du får mig att bryta den spärren
och våga säga de orden som skrämmer mig mest:
Jag älskar dig.


Du är den första som älskar mig utan att förstöra mig
Du är anledningen till att jag kan andas ren luft igen