Förorenat vatten forsar i mina vener,
briserar - skriker - vill ut.
Myror äter
- frossar på min hud,
värmen sticker
- kokar mina trötta leder.
Stumma fingrar knapprar på min maskin,
ögon spränger -
hjärtat dansar i mani.
En tankes bräckliga porslin,
faller till marken
- krossas, dör!
Ett liv i spillror,
en ensam kropp under särken,
förförs
- av livets tysta bjällror.

© georgmoller.se