Det har börjat mörkna ute på dagarna

och löven ligger kvar på cykelbanan

upp på din trappuppgång märker

jag lyset i hallen

trots att dörren är stängd

Vi sitter i köket och du ser inte på mig

Du viskar stammande ord vars spillror

skär in i min hud som tusen knivar i rekordfart

Vi har inte vetat hur vi känns

förrän nu

Vi har inte vetat att vi känns

förrän

nu

i slutet på begynnelsen

och vi vet att vi är inte starka nog

att hålla ut