Jag känner mig som en dörrmatta.
Alla trampar på mig
en speciell person trampar sönder mig!!
jag vet inte vad jag ska ta mig till,
jag bara tar emot allt, alla slag alla ord rör så nära ryggraden att de gör mig förlamad i benen.
Det är hemskt att inte kunna röra sig det är hemskt att hur någon annan kan bestämma över din egna kropp.
Jag vill slå dig sönder,
jag ville att du skulle vara de bästa som hänt mig men du känns som de värsta?
ljuger jag när jag säger att jag älskar dig?!
fan...
Jag bara skriker inombords jag faller isär inombords
han sliter bort mig från verkligheten.
Det är så här jag ofta känner mig, men i morgon kommer allt att dras över med sand, i morgon kommer han att vinna tillbaka mig igen och jag kommer åter igen bli övertrampad med ord och slag det är hemskt att säga att jag blivit van