Tvinnade trådar av
seg lust och trött moral.
Spring från din egen grav,-
- förrns den finner din Graal
och börjar ställa Krav!

Suckar som lent siden,
känns runtom din nacke.
Timmen är sent liden.
Du uppför dess backe
går, - ikapp med Tiden.

Droppar av gröngult snor
snytes ur din näsa.
Du ägnar dig åt hor--
i Fantasins resa -
Men undvik Ödets klor!

Varseblir ljus och eld.
-Kom du hit till mitt stök.
Tråkigt å vara själv!
Sitter i kosmos´ krök -
- och vill du ska va´ snäll!

Eller ska da´n sluta
med att jag räknar får -
i sängens dunkla skuta?
För det, ju, inte går
att natten upp skjuta!