Om världen var som jag, skulle den vara grå och bister
Om världen gjorde som jag tänkte
skulle världen som var som jag vara glad och vacker
Om världen satt som jag, i mitt rum
så skulle världen dö
men om världen gjorde som jag önskade att jag orkade
skulle mitt rum vara väldigt fint
Om världen drack som jag skulle värden falla samman
men om den visste varför?
skulle den fylla mitt glas
Om världen älskade som henne
skulle världen vara vacker

Om världen såg henne skulle alla gå ut
Om världen hörde hennes tårar skulle världen skrika
Om världen kännde till hennes tröst
då skulle världen buga sig för sig själv
lyfta sig själv upp till skyarna

Världen bänder sig runt sig själv
bänder och böjer,
dansar blindt fram på en gata,
så som jag kommer den gå under
i nattens rus,
kommer den gå under i en sval sommar bris

Och askan kommer blåsa över land
sticka våra ögon
Varför? Varför?
Kommer de att gråta
Och då kommer den oändliga ironin
lee för sig själv, tömma sitt glas
gå hem till sin kvinna kyssa henne godnatt
och värma sig mot hennes barm