Tänker på sånt som hänt
för väldigt längesen.
Är kommen ur en Ätt;-
sprang liksom i Stafett
i de många liven.

Utgångspunktens timma
ligger höljd i dimma.
Osäkert om den fanns --
någongång, någonstans...
Kanske, syns den glimma.

Intill forsens vatten,
hela långa natten;
Fortsatte skynda fort,
för att få nånting gjort,
jagande, likt katten.

Nu, har jag kommit fram
till detta livets hamn.
När jag tillbaka ser,
vill jag uppleva mer -
- av allt - än vad då fanns.

Det bästa som jag minns,
i hjärtat -ännu- finns.
Vill Kärlek ha - som så...
Nånting att bygga på, --
-- så att Framtiden vinns!