När jag var en baby
kom jag till ett dagis.
Något gick snett,
redan första dagen.
Vid lunchtid ringde
dagispersonalen till Pappa,
där han tjänstgjorde på ett
sjukhus i staden. De sa att
"Marianne sagt ifrån" och
att det var bäst att han
och Mamma kom och hämtade
mig med en gång. Det gjorde de.
De köpte en bärsäck å ha mig i
på ryggen. De gick med mig
i skogen. Vad hade hänt?
Sen, hade jag Mormor som
barnvakt i några år.
Hur kul var DET?

Vem ligger bakom att
jag har puttats ur
Samhällsgemenskapen?
Varför kontaktar inga mig?
Jag är så fruktansvärt
ensam! Är det mitt eget fel?
Jag förstår inte!
Ni lierar er mot mig!
Ni konspirerar - - -
Jag vill -- skrika!