Jag delar inte med mig. Ger inget. Ingen får något. Det är mitt och bara mitt.
Kom inte hit och tafsa på mitt smörgåsbord. Vill jag säga. Jag ger dem onda blickar.
Men de kommer ändå
samlas som flugor kring socker och sylt
och mina smörgåsar kan inte försvara sig
för de andra är så stora
jättar, faktiskt
och jag är så liten att en bara skrattar åt mig i min rustning.

Det här är ett matkrig och ni tar min ammunition.
Hur ska jag överleva då?