Det var tungt att andas.
Alla omkring mig ville mig illa.
Jag var inlåst och skulle aldrig komma ut.
Jag vågade inte resa på mig.
Satt jag kvar skulle jag kvävas.
Paniken växte inom mig.
Jag blev yr och allt snurrade.
För en kort stund blev det svart.

Sedan reste jag mig och lämmnade salen.
Det hade gått för långt, jag kunde inte stanna.
Inne på toaletten satt jag tills jag var säker.
Säker på att alla andra gått hem.

Allt jag oroar mig för nu är frågorna.
Frågorna som kommer i morgon.