Medans jag skrek inuti
njöt du av tystnaden
för det var väl så
det skulle flyta
lätt
bekymmerfritt
sorglöst
ljudlöst
tills allt var glömt

Men vi glömde aldrig
och varje morgon serverades en frukost
med sur eftersmak av våra tidigare svek

Kämpade
älskade
kämpade
älskade
kämpade

du lät mig falla
du flög
jag lät dig flyga
jag föll













det var då nån gång
vi betämde oss
och livet fortsatte