Insjö

ytan höjs, sänks
en sten i sjön omvärvd
flyttad av inlandsisen
släpptes av just här
långt från sitt ursprung 

en knäckepil med sköra fingrar
böjer sig fram åt alla håll
utan stora gester
lägger den sin hand på stenen
till välsignelse

 

 

 

 

 

Fri vers av Stefan Albrektsson
Läst 262 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2014-10-28 12:31

Skriv ut
Spara som PDF

ej medlem längre En elegant gest. 2014-10-29

ej medlem längre En sådan vacker välsignelse, du förmedlar, ett välkomnande i god anda. 2014-10-29

Bo Himmelsbåge En pärla i all sin avklarnade enkelhet... flyttblocket avknoppad av inlandsisen mitt sjön...en främling i ny miljö... endast sedd av knäckepilen... i välsignelse... Djup symbolik! Sparas i insjöns lugna, spegelvatten... 2014-10-28

ej medlem längre Väldigt fint. Pilen och stenen- nu och då..hemma och långt borta.. Oj, vad flummigt det blev...mycket vackert hur som helt.. 2014-10-28

Beatriz Quevedo de Hansen Sista versen innehar en andlighet, ett accepterande genom välsignelsen. Väldigt vacker komposition 2014-10-28

Anya En målande beskrivning...jag ser stenen både i nutid och dåtid. Besjälningen av knäckepilen är som en religiös smekning. 2014-10-28

Bibbi Å, så bra. 2014-10-28

ej medlem längre Fantastieggande text som föder bilder och toner från en annan dimension. 2014-10-28

ResenärGenomLivet Den här skulle passa i Antologin 2014, för den får mej att tänka på det här med att acceptera någon som kommer långt bortifrån...mycket bra och tänkvärt... 2014-10-28