min ångesttriangel.


Började självklart innan veckan
Vi skulle visa vem som hade det värst, vem som var den större människan. Utan att inse hur patetiska vi är. Hur patetiska vi allihopa är

Jag avundas dig samtidigt som jag tycker synd om dig
Sjukt.

Oavsett så har relationerna hamnat i en annan dimension. En dimension där ingen är min vän eller jag deras. En dimension där tårar är syre och mardrömmar verklighet.





men allt är relativt


se det ur ett annat perspektiv!


Perspektiv.

Jag har fortfarande inte lyckats.