Någon hänger fanor
på alla väderstreck.
Man spelar fanfarer,
man säger sina ”adjö, 

skriv brev hem snart”,
barnen strör blommor
i högsommarvärmen
då gatorna går på led: 

”the war that will end
all wars”, och hjulen
har snurrat i hundra år,
utan att gå någonstans. 

Brandtal ur högtalare,
flygpostade bomber,
svampmolns ruiner.
Vaknade upp till natt. 

Brev kom hem på bår,
brev kom i rullstol,
brev kom i träkistor,
brev begravda i jord. 

Det är svårt att leva
efter att ha dött
om och om igen
som ansiktslösa.