jag förlorade
som jag aldrig förlorat förut
hon gav mig en kram
och jag vet att det är slut

jag lägger ner
stänger av
låtsas som
att det är jag som är vintern
och fryser till is

kapslar in mina tankar
känner ruset av adrenalin
fångar kicken
av förnekande

hon bryter sig loss ur mitt grepp
säger att hon måste gå
när hon inte vänder sig bakåt
börjar jag att förstå

det var aldrig mig hon ville ha
jag var bara ett substitut
och jag vet att det dök upp någon bättre
när hon sa att det var slut